Trots trygghet, välstånd och tekniska framsteg mår människor sämre än någonsin.
Psykiatern och författaren Anders Hansen förklarar varför våra hjärnor – formade på savannen – har svårt att hitta ro i dagens stressade värld.
Det är melodifestivaltider och Kajs Bada bastu-låt ackompanjerar Anders Hansens entré under KommIts konferens i Mölndal. Psykiatern är ett välkänt ansikte för de flesta och föreläsningssalen är fylld till bristningsgränsen. Många har hört hans budskap förut, i radio, på tv eller i böcker, ändå finns det ett sug efter hans pedagogiska budskap.
Anders Hansen har nämligen en, till synes enkel, förklaring till varför den dagliga stressen kan vara svår att hantera och varför vi inte alltid mår så bra.
– För att förstå varför vi reagerar som vi gör måste vi titta bakåt, väldigt långt bakåt, konstaterar han.
Vår urgamla hjärna
Innan Anders Hansen presenterar sin tes, går han igenom vissa fakta. Som att depression är en av världens vanligaste sjukdomar och att 1,2 miljoner svenskar konsumerar antidepressiva läkemedel, vilket är mer än var åttonde person. Han berättar att globalt drabbas 284 miljoner människor av depression varje år.
– För att förstå vårt känsloliv får vi inte glömma att vi är homo sapiens. Dagens människor är ättlingar till tio tusen generationer före oss. Med andra ord är vi sista steget i en obruten linje av överlevare, säger han.
Trots att 250 000 år har gått sen våra förfäder levde på Afrikas savanner har våra hjärnor inte förändrats. Enligt Anders Hansen är vi, i princip, biologiskt identiska med den tidens samlare och jägare. Den stora skillnaden är att vi har fördubblat vår livslängd och att dagens dödsorsaker ser helt annorlunda ut nu än då.
Användbar stress
– Under 99 procent av människans historia dog människor i barnsäng eller av svält, infektioner och mord. För att överleva krävdes vaksamhet, samarbete och starka kroppar, säger Anders Hansen.
Den bakgrunden förklarar många av våra känslor. De fungerar som evolutionens algoritmer och är snabba, ibland brutala, men har haft syftet att rädda liv.
Anders Hansen tar ångest som exempel. När vi uppfattar något som ett hot aktiveras vår amygdala med att skicka ut en larmsignal till hypotalamus, som är hjärnans kommandocentral för kroppens autonoma funktioner. Hypotalamus i sin tur skickar budskapet vidare till hypofysen som säger till binjurarna att utsöndra stresshormon. Vi fylls av adrenalin som höjer puls och andning och kortisol som får blodsockret att stiga och dämpar immunförsvaret.
Kroppen gör sig redo för ”fight or flight” – att slåss eller fly fältet.
– Det är samma system som aktiveras som när vi riskerade att möta ett lejon på savannen, något som kunde betyda slutet på allt, säger Anders Hansen.
Kroppen tror att vi är sjuka
Att dagens hot ofta är sociala eller abstrakta, som ett mejl från chefen, en skuld eller en orealistisk förväntan, gör ingen skillnad. Hjärnan producerar hellre ett falsklarm för mycket än missar en verklig fara för hälsa och liv.
– Ångest är inte ett tecken på att något är fel med dig, utan snarare på att din hjärna fungerar som den ska. Det är inte konstigt att folk har ångest, det är snarare konstigt att en del människor inte har det, menar Anders Hansen.
Allt handlar inte heller bara om psykologi – fysisk stress kan också påverka oss på cellnivå. Anders Hansen berättar att det finns forskning som visar att en låggradig inflammation i kroppen spelar en nyckelroll i utvecklingen av depression. Inflammation är kroppens naturliga svar på hot, som virus eller skador, och är inte farligt i sig. Men idag är det inte bara virus som driver på en inflammation. Bland annat kan långvarig stress, för lite sömn och processad mat aktivera vårt immunsystem. Och eftersom hjärnan inte kan skilja på var inflammationen kommer från vill den att kroppen ska spara energi. Precis som när vi är sjuka blir vi trötta, omotiverade och lågmälda.
– Dagens livsstil med dålig sömn, stillasittande arbeten, processad mat och ständig stress kan trigga samma inflammatoriska svar som på ett virus. Kroppen tror att vi är sjuka och hjärnan svarar med att dra ner på motivationen och vi blir deprimerade, förklarar Anders Hansen.
Den farliga ensamheten
En annan riskfaktor är ensamhet. Forskning visar att ofrivillig ensamhet ökar risken för depression, ångest och för tidig död. Anders Hansen återvänder till savannen för att ge en förklaring.
– För våra förfäder var ensamhet livsfarligt. Den som stöttes ut ur flocken riskerade att inte överleva. Därför reagerar vår hjärna så starkt på social isolering, säger han.
Tre nycklar till bättre mående
Så vad kan vi göra? Enligt Anders Hansen finns det framförallt tre faktorer som, gång på gång, har visat sig kunna skydda oss. Både mot psykisk och fysisk ohälsa.
Fysisk aktivitet, förstås. Motion stärker kroppens signaler till hjärnan att skruva ner känsligheten i vårt brandlarm. dessutom förbättras regleringen av inflammation i kroppen. Sömn är en annan välkänd faktor, att sova sju-åtta timmar per natt är avgörande för känsloreglering och kreativitet, menar Anders Hansen.
– Men det kanske mest betydelsefulla är våra relationer. En Harvard-studie, som följt människor i över 80 år, visar att det som bäst förutsäger ett lyckligt och friskt liv är nära relationer. Ingenting annat kommer i närheten, säger han.
Jakten på lycka
Att tro att lycka ska vara ett konstant tillstånd är däremot en fälla, menar psykiatern. Våra hjärnor är inte byggda för att ständigt vara harmoniska, då hade vi inte fortsatt att sträva. Lycka är snarare evolutionens morot, kortvarig, försvinnande och med syftet att få oss att kämpa vidare.
– Sociala medier, reklam och samtidens ständiga jämförelser har lurat oss att tro att något är fel om vi inte är glada hela tiden. I själva verket är det fullt normalt att pendla i känslor. Det är så vi är skapade.
Anders Hansen avslutar sin föreläsning med att berätta om ett minne från en obduktion han bevittnade för fem år sedan. Då höll han en 84-årig mans hjärna i sin hand och betraktade den oformliga klumpen.
– Allt den här mannen upplevt, känt, drömt om och varit fanns där, tätt packat i grå substans. När man förstår på djupet att hjärnan är ett organ, som utvecklats för att hjälpa oss att överleva, slutar alla hälsoråd att vara floskler, då blir de livsavgörande, säger han.
Av: Lotta Engelbrektson