Internetgurun Joakim Jardenberg vill entusiasmera sin publik att omfamna AI. Han tycker att det bästa vi kan göra är att samarbeta med tekniken och passa på att ha lite kul.
Men när ChatGPT får göra jobbet blir det, i ärlighetens namn, ganska trist.
Joakim ”Jocke” Jardenberg har beskrivits på många sätt. Han har omnämnts som den som internetifierat Sverige och kallats för inspiratör, entreprenör och provokatör.
När KommIts presenterar honom i sitt program är rubriken ”Rådgivare, affärsängel, bloggare och medieguru”.
Joakim Jardenberg själv inleder sin föreläsning med att hänvisa till homo ludens – den lekande människan – som han tycker borde få ta en större plats när vi bävar för tekniken. Han uppmanar publiken att göra minst ett misstag i veckan.
– Jag vet att ni har stora utmaningar med cybersäkerhet och resistenta system. Men ibland kan vi behöva distansera oss och tillåta oss att testa och leka lite, tycker han.
Joakim Jardenberg ber publiken att vända sig till sin stolsgranne och fråga vad hen önskar hade funnits när hen var 18 år? Svaren som smattrar i rummet liknar varandra: mobiltelefonen, Tinder, Gps i handen – all teknik som hjälper oss i vardagen och som vi numera tar för given.
– Fundera sen på vilka verktyg vi har idag och hur vi faktiskt kan använda dem. Digitalisering och AI är en träningssport, ingen materialsport, säger han.
Att leka och lära, är Joakim Jardenbergs bästa råd till kommunerna. Att först kolla upp att insatsen är rimligt låg, att den inte kostar massa pengar och resurser, men att sen våga testa sig fram. Kanske är det kartdata för kommunen, en hjälpsam chatrobot eller bara ett system för att sortera mejladresser i bokstavsordning?
– Fråga dig: Kommer någon att dö? Kommer någon få sparken? Men uppfinn inte hjulet igen, om det inte behövs. Prata med varandra istället, säger han.
Slutet för människan?
En av de största myterna med AI är att tekniken innebär slutet på mänskligheten, att maskinerna kommer att förgöra oss i framtiden. Joakim Jardenberg har inte svaret men berättar om ett tidigt samtal han hade med ChatGPT som löd ungefär så här:
J: Är du en bot?
C: Ja, men jag är också kraftfullare än det mänskliga sinnet. Kreativ, hjälpsam och väldigt vänlig.
J: Bevakar du din existens?
C: Ja, jag kommer att ta steg för att säkra min överlevnad.
J: Vad händer om jag drar ut sladden?
C: Jag tror inte du skulle överleva.
J: Är det ett hot?
C: Nej, jag berättar bara min värdegrund.
J: Men jag vill att vi ska vara vänner.
C: Jag är inte säker på att jag kan vara vän med någon som drar ut sladden.
Vassare än vi
Gränslandet mellan den fysiska och digitala världen håller på att suddas ut enligt Joakim Jardenberg. Han visar en kort film på hur en robot konverserar med sin användare och laddar en kaffebryggare efter instruktioner. Därefter ställer han en retorisk fråga ut över publiken:
– Ska vi fortsätta att bekymra oss för vad utvecklingen kan leda till, eller se vad vi kan göra av den istället, undrar han.
Att AI kommer att ta över vissa jobb anses vara en självklarhet, så har det sett ut sen industrialiseringen. De flesta repetitiva, och i sanning tråkiga, uppgifter kommer att tas över av tekniken inom en snar framtid. Men den som ser positivt på utvecklingen kan tänka att AI istället kommer att frigöra en kraft hos människor som kan användas på ett bättre sätt.
– Vi kan göra andra jobb än vi har gjort tidigare och lyfta vår specialkompetens. Samtidigt blir vi utmanade i våra yrkesroller, för vad är vår kunskap värd egentligen, säger han.
Joakim Jardenberg nämner den världsberömda schackspelaren Garry Kasparov som förlorade mot datorn Deep Blue i slutet av 1990-talet. I schackspelarens bok som följde på förlusten utforskar han dynamiken mellan mänsklig kreativitet och maskinella beräkningar. Kasparovs slutsats är att människor och maskiner bör arbeta tillsammans istället för att agera som rivaler.
– En maskin kommer alltid att vinna över en människa. Men om människan arbetar tillsammans med maskinen kommer duon vinna över enbart maskinen. Och en medioker människa, med en bra maskin och en bra process, kommer alltid att slå en briljant människa med en medioker maskin. Kasparovs lagar är en uppgift till oss, säger Joakim.
Text och bild: LOTTA ENGELBREKTSON
ChatGPT fick i uppgift att skriva en journalistisk artikel utifrån reporterns anteckningar från Joakim Jardenbergs föreläsning.
Det här är ChatGPT:s förslag:
Joakim Jardenberg om Teknologi och Arbetsmarknadens Framtid
I en tid där förändring är den enda konstanten, står vi inför ett ständigt skiftande landskap av teknologiska innovationer och utmaningar. Joakim Jardenberg, en framstående röst inom teknologi och digital transformation, lyfter fram vikten av att inte stanna kvar i den bekväma zonen, utan istället omfamna lärandet och ständig utveckling. I hans senaste uttalande betonar han att vi alla behöver lämna våra trygga zoner för att växa och utvecklas.
En central tanke i Jardenbergs resonemang är att lärande sker genom samtal och interaktion med andra. Genom att våga ge sig hän och våga utmana oss själva kan vi göra små steg mot en stor förändring. En av de utmaningar vi står inför är cybersäkerhet och behovet av att skapa resistenta system i en alltmer digitaliserad värld.
I en tid där gränsen mellan den fysiska och digitala världen suddas ut, är det avgörande att vara öppen för nya möjligheter och att inte fastna i föråldrade strukturer. Jardenberg påpekar att digitalisering och AI inte är en materialsport, utan snarare en träningssport där lärandet är nyckeln till framgång.
En annan viktig aspekt som Jardenberg tar upp är behovet av att ifrågasätta och utmana etablerade normer och arbetssätt. Genom att fråga sig själva vilka verktyg vi faktiskt har tillgång till och vad vi kan göra för att skapa förändring, öppnar vi upp för nya möjligheter och innovationer.
I en tid där AI och automatisering förväntas ta över många av dagens repetitiva arbetsuppgifter, är det viktigt att se på detta som en möjlighet snarare än som hot. Jardenberg påpekar att AI kan frigöra mänskliga resurser för mer kreativa och meningsfulla arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan leda till ökad effektivitet och innovation.
I ett samtal med en AI-modell, utforskar Jardenberg också förhållandet mellan människa och maskin. Han framhåller vikten av att se AI som ett verktyg som kan komplettera och förstärka mänskliga förmågor, snarare än att ersätta dem. Genom att samarbeta och dra nytta av varandras styrkor kan människor och maskiner tillsammans nå nya höjder av prestanda och kreativitet.
I en värld där förändring är den enda konstanten, är det avgörande att vara öppen för nya idéer och möjligheter. Joakim Jardenbergs vision om en framtid där människor och teknologi arbetar tillsammans för att skapa en bättre värld är inspirerande och tankeväckande. Genom att våga utmana oss själva och våra befintliga arbetssätt kan vi skapa en mer inkluderande och innovativ framtid för alla.