I Norrbotten förstod man tidigt vikten av digitala samarbetsformer. Här delar fjorton kommuner på flera gemensamma e-tjänster. Nu firar samarbetet tioårsjubileum.
Daniel Ahlqvist, avdelningschef för Innovation och utveckling i Luleå, berättar om hur och varför på Digitaliseringsdagarna i Sundsvall.
Daniel Ahlqvist inleder sin föreläsning med en kärleksförklaring till Luleå. Om vintersnön, den vackra skärgården, det stora universitetet – men framförallt om damidrotten som kammat hem fjorton SM-guld i basket och ishockey de senaste åren.
– Vi blev också kända när facebook etablerade ett gigantiskt datacenter i Luleå, tillägger han.
Men precis som alla andra kommuner kämpar Luleå med stora utmaningar. Daniel Ahlqvist räknar upp de redan kända: kompetensförsörjningen, den demografiska utvecklingen, klimatförändringarna och bristen på arbetskraft.
– Men det är väldigt få som flyttar från en kommun för att den är dålig. De vanligaste anledningarna är jobb och kärlek, konstaterar han.
Egentligen är en kommun ett fantastiskt ”företag” som nästan vet exakt hur stora intäkterna är. Den stora skillnaden är att kommunen inte kan välja bort några kunder. Välfärden måste levereras till medborgarna oavsett hur ekonomin ser ut.
– Digitaliseringen är en möjlighet för oss att lösa ekvationen, men den innebär också stora utmaningar, säger Daniel Ahlqvist.
Med begränsade resurser måste man hitta nya lösningar. Det går inte att springa fortare i samma hjul och förvänta sig att komma någonstans där man inte varit förut. Det måste till något annorlunda och nytänkande, resonerar han.
– Vi i Norrbotten bestämde oss för att hjälpas åt och sätta ihop ett stöd för kommunernas digitalisering. Resultatet blev Norrbottens e-nämnd som är en plattform där vi kan prata med varandra, säger han.
Olika förutsättningar
När samarbetet inleddes var tretton kommuner involverade, nu har alla fjorton klivit ombord på tåget. Trots att de tillsammans blott har 250 000 invånare, ungefär som Uppsala stad, är det en brokig blandning. Alla har olika bakgrunder, förutsättningar och strategier.
Men syftet har aldrig varit att kopiera varandra eller att klistra ihop befintliga egon. Förhoppningen var att skapa något nytt, som inte testats förut. Tillsammans.
– Magi uppstår när flera personer med olika perspektiv och förmågor hamnar i samma rum. Då kan man hitta en lösning som annars inte skulle ha existerat, säger Daniel Ahlqvist.
I stället för att varje kommun skulle sitta med förstudier, upphandlingar, avtal och kontakter beslöt man sig för att göra jobbet ihop. Inledningsvis var målet kvantitet, kvaliteten fick vänta, och att få så många tjänster som möjligt i drift.
– Vi började med räddningstjänsten, det var ganska enkelt eftersom där finns tydliga strukturer. Nu har räddningstjänsterna i kommunerna ett gemensamt verksamhetssystem.
Nästa steg var en gemensam e-tjänstplattform så att de fjorton kommunerna skulle kunna erbjuda likvärdiga digitala tjänster till både medborgare och anställda. Ett avtal med BankID och Freja tecknades som innebar att alla berörda kunde legitimera sig mot kommunernas tjänster. Det är nu fyra år sedan och idag används e-legitimationen flitigt. Mina sidor har över 600 000 besökare årligen, berättar Daniel Ahlqvist.
Allt gick inte helt bra med gasen i botten, medger Daniel Ahlqvist. Han nämner e-arkiv Norrbotten, som från början var en storslagen idé. Tekniken köptes in, men sen hände inte mycket mer. Det fanns aldrig någon som hade tid med e-arkivet.
– Nu har vi insett att vi behöver någon som går upp på morgonen för att ta hand om det. Att alla fjorton kommuner har tillgång till arkivet är ju bra, men att det saknar innehåll är en annan femma.
Just nu pågår ett arbete med ett gemensamt verksamhetssystem för socialtjänsten i Norrbotten. Det betyder att länet blir först ut i landet med ett kommunöverskridande system.
– Det är en omfattande förflyttning med många människor inblandade som beräknas ta två–tre år. Gällivare är först ut, berättar Daniel Ahlqvist.
Han avslutar sin dragning med en sista powerpointbild med titeln Likvärdig digitalisering. Daniels slutliga uppmaning till Sundsvallspubliken är att tänka nytt, att våga utmana varandra. Ibland måste man kanske också välja bort någon strålande idé.
Sedan blir frågan fri från åhörarna:
Vad händer om inte alla kommuner vill vara med på en satsning?
– Det spelar ingen roll, vårt krav är två kommuner. Om vi köper något som en kommun vill ha i efterhand brukar inte det heller vara ett problem. Då löser vi finansieringen på något sätt. Vår princip är att alla som vill ska få vara med.
Om en kommun någon annanstans i landet vill ansluta sig, skulle det funka?
– Risken är om vi bjuder in för många att vi blir en alltför stor grupp. Det är en balansgång. Det kanske är bra om det finns flera lag.
När såg ni några positiva effekter av samarbetet?
– Min generella spaning är att människor är otåliga och vill se resultat med en gång. Det är viktigt med tålamod och att inte underskatta jobbet som krävs. När vi såg att det gick bra startade vi alldeles för många projekt, vilket inte blev bra. Svårast är att prioritera och fokusera, att hålla i och hålla ut.
Hur mycket av det ni åstadkommit är effektivisering och vad är innovationshöjd?
– Tyvärr har det blivit mer effektivisering än innovation så här långt. Men parallellt med utvecklingsarbetet försöker vi bygga upp en innovationskultur med föreläsningar och direktkommunikation.
Har ni problem att fylla tjänsterna?
– Det är här jag tror att vår största utveckling kommer att ske, Eftersom vi har börjat samarbeta har vi gemensamma operativa möten. Där träffas de tekniska it-förmågorna och pratar, vilket jag tror är positivt för arbetsmiljön. Vi har inte kommit i mål riktigt än, men jag tror vi är på rätt väg, avslutar Daniel Ahlqvist.
LOTTA ENGELBREKTSON