{"id":830,"date":"2025-06-02T06:54:17","date_gmt":"2025-06-02T06:54:17","guid":{"rendered":"https:\/\/kommits.se\/?p=830"},"modified":"2025-06-02T06:54:17","modified_gmt":"2025-06-02T06:54:17","slug":"din-hjarna-ar-fran-savannen-men-du-jobbar-i-teams","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kommits.se\/?p=830","title":{"rendered":"Din hj\u00e4rna \u00e4r fr\u00e5n savannen \u2013 men du jobbar i Teams"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Vad hj\u00e4rnan \u00e4r anpassad f\u00f6r. Foto: coparisienne Pixabay<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Trots trygghet, v\u00e4lst\u00e5nd och tekniska framsteg m\u00e5r m\u00e4nniskor s\u00e4mre \u00e4n n\u00e5gonsin.
Psykiatern och f\u00f6rfattaren Anders Hansen f\u00f6rklarar varf\u00f6r v\u00e5ra hj\u00e4rnor \u2013 formade p\u00e5 savannen \u2013 har sv\u00e5rt att hitta ro i dagens stressade v\u00e4rld.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r melodifestivaltider och Kajs Bada bastu-l\u00e5t ackompanjerar Anders Hansens entr\u00e9 under KommIts konferens i M\u00f6lndal. Psykiatern \u00e4r ett v\u00e4lk\u00e4nt ansikte f\u00f6r de flesta och f\u00f6rel\u00e4sningssalen \u00e4r fylld till bristningsgr\u00e4nsen. M\u00e5nga har h\u00f6rt hans budskap f\u00f6rut, i radio, p\u00e5 tv eller i b\u00f6cker, \u00e4nd\u00e5 finns det ett sug efter hans pedagogiska budskap.
Anders Hansen har n\u00e4mligen en, till synes enkel, f\u00f6rklaring till varf\u00f6r den dagliga stressen kan vara sv\u00e5r att hantera och varf\u00f6r vi inte alltid m\u00e5r s\u00e5 bra.
\u2013 F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r vi reagerar som vi g\u00f6r m\u00e5ste vi titta bak\u00e5t, v\u00e4ldigt l\u00e5ngt bak\u00e5t, konstaterar han.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r urgamla hj\u00e4rna<\/strong>
Innan Anders Hansen presenterar sin tes, g\u00e5r han igenom vissa fakta. Som att depression \u00e4r en av v\u00e4rldens vanligaste sjukdomar och att 1,2 miljoner svenskar konsumerar antidepressiva l\u00e4kemedel, vilket \u00e4r mer \u00e4n var \u00e5ttonde person. Han ber\u00e4ttar att globalt drabbas 284 miljoner m\u00e4nniskor av depression varje \u00e5r.
\u2013 F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5rt k\u00e4nsloliv f\u00e5r vi inte gl\u00f6mma att vi \u00e4r homo sapiens. Dagens m\u00e4nniskor \u00e4r \u00e4ttlingar till tio tusen generationer f\u00f6re oss. Med andra ord \u00e4r vi sista steget i en obruten linje av \u00f6verlevare, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Vad hj\u00e4rnan \u00e4r anpassad f\u00f6r. Foto: coparisienne Pixabay<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n


Trots att 250 000 \u00e5r har g\u00e5tt sen v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der levde p\u00e5 Afrikas savanner har v\u00e5ra hj\u00e4rnor inte f\u00f6r\u00e4ndrats. Enligt Anders Hansen \u00e4r vi, i princip, biologiskt identiska med den tidens samlare och j\u00e4gare. Den stora skillnaden \u00e4r att vi har f\u00f6rdubblat v\u00e5r livsl\u00e4ngd och att dagens d\u00f6dsorsaker ser helt annorlunda ut nu \u00e4n d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Anv\u00e4ndbar stress<\/strong>
\u2013 Under 99 procent av m\u00e4nniskans historia dog m\u00e4nniskor i barns\u00e4ng eller av sv\u00e4lt, infektioner och mord. F\u00f6r att \u00f6verleva kr\u00e4vdes vaksamhet, samarbete och starka kroppar, s\u00e4ger Anders Hansen.
Den bakgrunden f\u00f6rklarar m\u00e5nga av v\u00e5ra k\u00e4nslor. De fungerar som evolutionens algoritmer och \u00e4r snabba, ibland brutala, men har haft syftet att r\u00e4dda liv.
Anders Hansen tar \u00e5ngest som exempel. N\u00e4r vi uppfattar n\u00e5got som ett hot aktiveras v\u00e5r amygdala med att skicka ut en larmsignal till hypotalamus, som \u00e4r hj\u00e4rnans kommandocentral f\u00f6r kroppens autonoma funktioner. Hypotalamus i sin tur skickar budskapet vidare till hypofysen som s\u00e4ger till binjurarna att uts\u00f6ndra stresshormon. Vi fylls av adrenalin som h\u00f6jer puls och andning och kortisol som f\u00e5r blodsockret att stiga och d\u00e4mpar immunf\u00f6rsvaret.
Kroppen g\u00f6r sig redo f\u00f6r \u201dfight or flight\u201d \u2013 att sl\u00e5ss eller fly f\u00e4ltet.
\u2013 Det \u00e4r samma system som aktiveras som n\u00e4r vi riskerade att m\u00f6ta ett lejon p\u00e5 savannen, n\u00e5got som kunde betyda slutet p\u00e5 allt, s\u00e4ger Anders Hansen.<\/p>\n\n\n\n

Kroppen tro<\/strong>r att vi \u00e4r sjuka<\/strong>
Att dagens hot ofta \u00e4r sociala eller abstrakta, som ett mejl fr\u00e5n chefen, en skuld eller en orealistisk f\u00f6rv\u00e4ntan, g\u00f6r ingen skillnad. Hj\u00e4rnan producerar hellre ett falsklarm f\u00f6r mycket \u00e4n missar en verklig fara f\u00f6r h\u00e4lsa och liv.
\u2013 \u00c5ngest \u00e4r inte ett tecken p\u00e5 att n\u00e5got \u00e4r fel med dig, utan snarare p\u00e5 att din hj\u00e4rna fungerar som den ska. Det \u00e4r inte konstigt att folk har \u00e5ngest, det \u00e4r snarare konstigt att en del m\u00e4nniskor inte har det, menar Anders Hansen.
Allt handlar inte heller bara om psykologi \u2013 fysisk stress kan ocks\u00e5 p\u00e5verka oss p\u00e5 cellniv\u00e5. Anders Hansen ber\u00e4ttar att det finns forskning som visar att en l\u00e5ggradig inflammation i kroppen spelar en nyckelroll i utvecklingen av depression. Inflammation \u00e4r kroppens naturliga svar p\u00e5 hot, som virus eller skador, och \u00e4r inte farligt i sig. Men idag \u00e4r det inte bara virus som driver p\u00e5 en inflammation. Bland annat kan l\u00e5ngvarig stress, f\u00f6r lite s\u00f6mn och processad mat aktivera v\u00e5rt immunsystem. Och eftersom hj\u00e4rnan inte kan skilja p\u00e5 var inflammationen kommer fr\u00e5n vill den att kroppen ska spara energi. Precis som n\u00e4r vi \u00e4r sjuka blir vi tr\u00f6tta, omotiverade och l\u00e5gm\u00e4lda.
\u2013 Dagens livsstil med d\u00e5lig s\u00f6mn, stillasittande arbeten, processad mat och st\u00e4ndig stress kan trigga samma inflammatoriska svar som p\u00e5 ett virus. Kroppen tror att vi \u00e4r sjuka och hj\u00e4rnan svarar med att dra ner p\u00e5 motivationen och vi blir deprimerade, f\u00f6rklarar Anders Hansen.<\/p>\n\n\n\n

Den farliga ensamheten<\/strong>
En annan riskfaktor \u00e4r ensamhet. Forskning visar att ofrivillig ensamhet \u00f6kar risken f\u00f6r depression, \u00e5ngest och f\u00f6r tidig d\u00f6d. Anders Hansen \u00e5terv\u00e4nder till savannen f\u00f6r att ge en f\u00f6rklaring.
\u2013 F\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der var ensamhet livsfarligt. Den som st\u00f6ttes ut ur flocken riskerade att inte \u00f6verleva. D\u00e4rf\u00f6r reagerar v\u00e5r hj\u00e4rna s\u00e5 starkt p\u00e5 social isolering, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Tre nycklar till b\u00e4ttre m\u00e5ende<\/strong>
S\u00e5 vad kan vi g\u00f6ra? Enligt Anders Hansen finns det framf\u00f6rallt tre faktorer som, g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, har visat sig kunna skydda oss. B\u00e5de mot psykisk och fysisk oh\u00e4lsa.
Fysisk aktivitet, f\u00f6rst\u00e5s. Motion st\u00e4rker kroppens signaler till hj\u00e4rnan att skruva ner k\u00e4nsligheten i v\u00e5rt brandlarm. dessutom f\u00f6rb\u00e4ttras regleringen av inflammation i kroppen. S\u00f6mn \u00e4r en annan v\u00e4lk\u00e4nd faktor, att sova sju-\u00e5tta timmar per natt \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r k\u00e4nsloreglering och kreativitet, menar Anders Hansen.
\u2013 Men det kanske mest betydelsefulla \u00e4r v\u00e5ra relationer. En Harvard-studie, som f\u00f6ljt m\u00e4nniskor i \u00f6ver 80 \u00e5r, visar att det som b\u00e4st f\u00f6ruts\u00e4ger ett lyckligt och friskt liv \u00e4r n\u00e4ra relationer. Ingenting annat kommer i n\u00e4rheten, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Jakten p\u00e5 lycka <\/strong>
Att tro att lycka ska vara ett konstant tillst\u00e5nd \u00e4r d\u00e4remot en f\u00e4lla, menar psykiatern. V\u00e5ra hj\u00e4rnor \u00e4r inte byggda f\u00f6r att st\u00e4ndigt vara harmoniska, d\u00e5 hade vi inte fortsatt att str\u00e4va. Lycka \u00e4r snarare evolutionens morot, kortvarig, f\u00f6rsvinnande och med syftet att f\u00e5 oss att k\u00e4mpa vidare.
\u2013 Sociala medier, reklam och samtidens st\u00e4ndiga j\u00e4mf\u00f6relser har lurat oss att tro att n\u00e5got \u00e4r fel om vi inte \u00e4r glada hela tiden. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det fullt normalt att pendla i k\u00e4nslor. Det \u00e4r s\u00e5 vi \u00e4r skapade.
Anders Hansen avslutar sin f\u00f6rel\u00e4sning med att ber\u00e4tta om ett minne fr\u00e5n en obduktion han bevittnade f\u00f6r fem \u00e5r sedan. D\u00e5 h\u00f6ll han en 84-\u00e5rig mans hj\u00e4rna i sin hand och betraktade den oformliga klumpen.
\u2013 Allt den h\u00e4r mannen upplevt, k\u00e4nt, dr\u00f6mt om och varit fanns d\u00e4r, t\u00e4tt packat i gr\u00e5 substans. N\u00e4r man f\u00f6rst\u00e5r p\u00e5 djupet att hj\u00e4rnan \u00e4r ett organ, som utvecklats f\u00f6r att hj\u00e4lpa oss att \u00f6verleva, slutar alla h\u00e4lsor\u00e5d att vara floskler, d\u00e5 blir de livsavg\u00f6rande, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Av: Lotta Engelbrektson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Trots trygghet, v\u00e4lst\u00e5nd och tekniska framsteg m\u00e5r m\u00e4nniskor s\u00e4mre \u00e4n n\u00e5gonsin.Psykiatern och f\u00f6rfattaren Anders Hansen f\u00f6rklarar varf\u00f6r v\u00e5ra hj\u00e4rnor \u2013 formade p\u00e5 savannen \u2013 har sv\u00e5rt att hitta ro i dagens stressade v\u00e4rld. Det \u00e4r melodifestivaltider och Kajs Bada bastu-l\u00e5t ackompanjerar Anders Hansens entr\u00e9 under KommIts konferens i M\u00f6lndal. Psykiatern \u00e4r ett v\u00e4lk\u00e4nt ansikte f\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":840,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-830","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyheter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/830","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=830"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/830\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":843,"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/830\/revisions\/843"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/840"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=830"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=830"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kommits.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=830"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}